jag och min syster var inlåsta i ett hus med en psykopattant fasttejpade i en gul soffa i ett rum med ett litet fönster långt upp hon som gick omkring med ett gevär med kniv längst ut som hon drog och klappade över våra nackar när hon gick förbi. hon gick ut i köket för att koka kaffe och jag och salome
fick löss tejpen och knuffade ut varandra genom det lilla fönsret ramlade över staketet våran bror satt långt bort i en gammal ljusblå bil som han skulle köra iväg oss i men det kändes fortfarande som att vi var fångna

jag var på min förra skola och räfven skulle spela klockan blev mycket och alla dök upp utom martin jag hittade inte rummen där alla var sprang igenom hörsalen och hamnade i en till öppnade dörren till hallen men sprang in i  en tredje hörsal nersläckt och spöklik det var dammigt och mycket större än vad jag kom ihåg något jagade mig tillslut hittade jag dom andra som sov i en riktiga hörsalen jag la mig på golvet och försökte sova men förstod inte alls grejen efter alla hade gått hem stod jag mamma och martin kvar i köket och diskade jag städade upp massa bananskal och papperstallrikar som någon hade staplat på varandra längst ner hittade jag en spindel köket blev mitt kök i haga jag sprang genom vardagsrummet till mitt rum och andades på golvet stod en till spindel

jag promenerade med stina i haga på en uteservering satt martin brevid en ekorre som pussade honom på kinden. jag gick vidare och låtsades som att jag inte hade sett honom så jag skulle slippa hälsa vi pratade om något annat igen men när vi var framme vid slutet av haga bestämde jag mig för att gå tillbaka. jag var arg och stannade framför martin han reste sig och bärjade gå mot mig han log och sa hej jag backade och grät sen tog jag fram färgglada gigantiska strutsägg och började kasta

jag vaknade och kollade ut genom fönstret det gick förbi några tänkte att en av dem såg ut som ramzi jag stod ett tag och tittade ut dom stod stilla och väntade på något jag öppnade fönstret och sa hej väldigt tyst han vände sig om och sa hej tillbaka efter en timma ungefär klättrade han upp på huset

jag träffade någon som hade en likadan blå emmauspåse som jag tyckte att det var en väldigt viktig grej men han verkade inte tycka att det var nåt speciellt jag följde efter honom till en pissoar utanför var det konsert med en stor scen och tygtak jag såg världen utzoomad från högt över taken och landade igen på pappas innergård med john. det var skymning på ett obehagligt sätt någon skulle hoppa från balkongen

jag och martin stod i ett stort glashus med jättemånga dörrar han visade mig en karta på den nya världen och alla ställen som han skulle åka till jorden hade blivit fyra gånger större jag stod i ett cafe med johanna rummet var fullt av människor och djur vi försökte hitta stolar. en liten barnsäng var ledig i en hall vi drack kaffe sen somnade jag och vaknade när cafeet hade stängt och släckt det blev morgon och jag och pappa skulle till göteborgs konstskola och lämna viktiga papper där fanns en bar och kakor och glass glada människor på övervåningen var det fest och jag och en annan johanna skulle uppträda med en stammande kille det kändes som att jag inte skulle göra bort mig för en gångs skull för att jag hade den stammande killen som också skulle glömma texten och johanna som var söt och charmig vi hade skrivit låten själva men glömde av hela texten och alla skrattade i publiken johanna gick av scenen och jag skulle hjälpa den stammande killen av men hade för många saker i min väska dom gick inte att samla ihop och ramlade ur väskan hela tiden. han vinglade omkring för han hade problem med synen också tillslut kunde jag hjälpa honom ner för trappan där det hade börjat växa mossa och tatuerade rosor alla gick ut från rummet och jag blev ensam på stenarna växte det fram en jättestor fjäril